Text 8 ( 14 augusti 08 )
Kärlekens kras
Vers 1.
Jag sitter nu här med pistolen riktad mot pannan och det är bara att trycka
jag har börjat fatta att du dumpa mig för någon annan då mina händer börjar rycka
men jag tänker inte ändra på något, för det var inget jag sumpa
för hon jag var med, ja det var hon som fick mitt hjärta att pumpa
men snart slutar det att slå för du var min livskraft
och när du lämnade mig, ja allt som vi byggt ihop brast
jag var helt fast i ensmamheten, men sådan är verkligheten
när du lämnade mig så brast hela min värld
ja, när du gjorde slut så skars mitt hjärta itu med ett svärd
och något som inte ville längre kämpa var min kropp
för när allt detta hände så lämnades mitt hopp
men det har idag hittat tillbaka
för idag håller jag inte längre på att skaka
allt känns bra när jag är med dig bara för stunden
sen lämnar vi varandra och allt faller till grunden
och när jag får höra dig skratta
det är då jag som jag börjat att fatta
att det är oss jag vill ha tillbaka
men de vi skapade, ja våra minnen
ja det är dom som aldrig kommer lämna mina sinnen
Vilken dag minns jag inte, men jag kommer ihåg det så väl
ja, det var den sjunde juli som jag i dig blev så störtkär
Vers 2.
Men sen så kom den dagen
då det knep i magen
ja den femte oktober när allt vårat gick i kras
ja hela mitt liv på ett ögonblick blev knas
det jag vill glömma är att du lämna mig för en annan
ja som jag sa, jag har lust att skjuta mig rakt i pannan
men det är inget jag tänker göra
jag ska fortsätta att på mina vänner höra
de säger att det bara är fortsätta att kämpa
men grejen är den att smärtan jag känner kan inget dämpa
men något som jag aldrig mer efter detta lär
ja det är att aldrig mera bli kär
